Vindkraften och Naturskyddsföreningen

Vindkraften är en miljövänlig energikälla, tycker vi och så tycker väl också de flesta. En häftig debatt har dock blossat upp där striden står mellan markägare på ena sidan och naturskyddare och landskapsvårdare på andra.

Riksdagen har beslutat om ett mål på 30 TWh, varav 20 på land, vilket vi tycker är ett rimligt mål. Det skulle innebära, om vindkraftverken skulle jämnt fördelas över landet, 28 verk på 2 MW vardera i Dalsland. Men vi bor ju i södra delen där den mesta elkraften konsumeras, så vi har föreslagit att 80-90 verk kan vara rimligt. Men dessa bör placeras så att minsta möjliga konflikt skapas. Vårt förslag innebär att inga verk byggs i Bengtsfors kommun. Samtliga 7 föreslagna områden i Vindbruk Dalsland låg i ”stora orörda områden”, enligt kommunens översiktsplanering, ÖP.

Anledningen till den stora opinionen mot vindkraft är den helt nya typ av verk som kommit under senare år. Tidigare var verken ca 40 m höga och behövde då en slät yta runt verken. Att bygga i skogen var otänkbart på grund av den turbulens som skapas när vinden sveper över skogsterräng. Men med verk på över 100 m kunde man komma över turbulensen, men verken måste placeras på höjder där vinden är starkast. Resultatet blir vindkraftverk som helt dominerar landskapsbilden. Dessutom måste enorma transportfordon kunna tas sig fram i skogsterrängen med vingar som är 50 m långa. Det kräver ett vägnät som fullständigt trasar sönder skogsområden. Den planerade vindkraftparken utanför Bäckefors kräver över 2 mil ny bred väg.

Redan idag finns ca 40 verk i Melleruds kommun, 21 har nyligen startats i Töftedal i Dals-Ed och några har byggts i Åmål. Det behöver alltså inte tillkomma så många fler innan vi uppfyllt vår kvot.

Det är de 5 lokala naturskyddsföreningarna i Dalsland som gemensamt har tagit fram en alternativ utbyggnadsplan, som vi anser väl fyller behovet och som anvisar områden med minimala konflikter. Anledningen till att kommunerna vill bygga mycket mer är den kraftiga lobbyverksamhet som bedrivits från markägarhåll, organiserad av LRF. En markägare får ca 150 000 kr i ersättning om året i 20 år för ett verk. Detta har lett till att vindkraftbolagen och markägarna omfamnar varandra.

Det råder hysteri i vindkraftsutbyggnaden just nu. Man vill ha till avtalen så snart som möjligt då man inser, att de stora subventionerna kanske inte kommer att finnas så länge till.

Vi skulle mycket hellre ha en satsning på biogas i kommunen. Biogas är på frammarsch, men regeringen har inte velat ge det samma stöd som vindkraften får. När man framställer biogas så hindrar man samtidigt de metangasutsläpp, som annars skulle ha skett från gödsel, slam eller matrester.  Metan är 20 gånger värre klimatgas än koldioxid. Man slår 2 flugor på samma smäll.
Ingvar Arvidsson 2011-12-28